Det var nog lika bra att vi sålde biljetterna. Hade det varit -94 så skulle det va en annan grej. Men ikväll är det bara slitna gubbar som spelar på Scandinavium. Wonderwall är sönderspelad sen länge och Champagne Supernova är säkert sämst live. Gallagher är gammal och ful, båda två. Och publiken är säkert medelålders. Det är tur att vi inte ska dit. Dessutom regnar det väl på västkusten idag, det gör det ju typ.. jämt.
Sopa asfalt!
Min syster är söt, Hon äter gröt
Benen la av
Hon slapp få skoskav
Men att sitta hemma är inge kul
När kroppen är strul
Där hon bor finns inte mycket att göra
För en som inte får jobba eller köra
Kära nån, kidnappa min syster
Till Spanien eller så
Så hon slipper va dyster
När benen inte vill gå
Kriget är på nyheter och debatter varje dag. Judar förföljs och synagoger bränns över hela jorden. I Gaza trängs Palestinska familjer som bombas till döds. Hamas självmordsbombar i desperat protest. Det känns ganska hopplöst att se hela sammanhanget när alla verkar ha spikat sin syn på saken.
Israel v.s. Palestina rond: vem-kan-hålla-räkningen.
Vilken sida har rätt att kalla sitt dödande för självförsvar? De som lever på krigsfronten behöver inte Janne Josefssons debatt. De behöver ett old-school mirakel. Men den, ack så omtalade, frälsaren verkar trots allt inte komma ner för att leva upp till sitt rykte.
Båda sidorna vet hur de ska använda sig av media för att få omvärldens sympati och support. Det görs med hjälp av bilder på krigsbarn som den här över. Dödssiffror manipuleras och i slutändan vet omvärlden inte ett skit om det livslevandes, dödliga kriget.
Men att där finns barn och deras föräldrar som dör, är verkligt och går inte att rättfärdiga från någon sida. Som jag ser det kan du och jag tyvär inte göra så mycket åt saken. Det minsta vi kan göra är att öppna ögonen för kriget. Utan misstaget att bli fanatiker.