Jag är i princip ledig idag, eller, "egna studier". Det betyder inte att man är ledig, men man kan dricka sitt eget kaffe istället för äckligt på skolan som kostar en massa.
Jag är livrädd, är det okej? Alltså bara sådär hälsosamt livrädd som vettiga människor är när de känner att nånting eventuellt kan gå åt helvete. Av nån anledning kan jag aldrig ta någon annans ord för vad som är bra eller inte. Flera gånger om ignorerar jag alla röda lampor, trycker handen mot plattan och ofta är den väldigt, väldigt varm. Jag antar att jag får en kick av det. Eller så är jag smått efterbliven. Det tar iallafall emot att börja göra saker på ett annat sätt. Det tar emot som fan.
